Nobelpris och vägning | Tamtron

Nobelpris och vägning


Den här veckan delas Nobelprisen ut. I år blir det varken Nobelbankett eller en gemensam prisutdelning men det delas åtminstone ut priser. Det har det gjorts varje år sedan 1901 förutom 1940 – 1942 (pga. andra världskriget).

Finns det något nobelpris utdelat för vikt eller vägning? Nja nästan, återkommer till det.

Nobelpriset inrättades genom Alfreds Nobels testamente. Alfred ville att priserna skulle gå till någon som gjort upptäckter eller uppfinningar som ”gjort mänskligheten den största nytta”. Han instiftade 5 priser: Fysik, Kemi, Fysiologi eller medicin, Litteratur samt Fredspriset. Alfred Nobel instiftade aldrig ett Ekonomipris och rykten gör gällande att detta beror på att Alfred inte tyckte att något gott kunde komma ur ekonomer…

Nobelpriset i Fysik är det som närmast kan komma i fråga om man diskuterar vikt och vägning. Vikt har ju att göra med massa och gravitation. Ofta menar man massa när man säger vikt. Rent krasst så är ”massa” egentligen mängden materia och den är oförändrad oavsett om man befinner sig på jorden eller månen så länge ingen materia har lagts till eller tagits bort. Det man registrerar med hjälp av en våg är kraften med vilken en massa påverkar vågens mätsensorer under rådande gravitation. Detta räknas sedan om i till vikt efter att man tagit hänsyn till vilken gravitationskonstant (g) som råder just vid vågen. Gravitation och acceleration är egentligen samma sak och både gravitationen och ”vanlig” acceleration påverkar en massa på lika sätt. Gravitationen varierar något över jordklotet men är någonstans runt 9,82 m/s2. Många kommer säkert ihåg formeln F=mg från skoltiden: kraften (F) beräknas genom att multiplicera massan (m) med accelerationen (a) eller gravitationskonstanten (g). Om man mätt upp kraften (vilket är vad man registrerar med sensorerna på en våg) så kan man på samma sätt räkna ut massan som m=F/g.

Det vi normalt vill veta är ju den statiska vikten eller massan, med andra ord den vikt som ett stillastående objekt, som inte accelererar, har. Den statiska vikten kan registreras genom att ställa något på en våg, vänta en stund tills allt lugnat sig och sedan läsa av en display. Eller, så kan man mäta den varierande kraften på vågen av mätobjektet i rörelse under tillräckligt lång tid och använda välkända fysikaliska formler som tar hänsyn till svängningsdynamik för att beräkna den statiska vikten. Det är så Motus-systemet jobbar, med +/- 0,1 % noggrannhet. Ofta får man då mer konsistenta resultat då det är svårare att manipulera t.ex. hur fordonet står på vågen.

Årets Nobelpris i fysik har faktiskt att göra med vikt då det delas ut för ”upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum”. Det delas mellan Reinhard Genzel, Tyskland och Andrea Ghez, USA. Det är säkert så att man inte har använt någon teknik som Tamtron kan erbjuda, för att väga detta objekt men man får väl sola sig i att det, skulle ha, pratats om massa och vikt på Nobelbanketten, dvs. sånt som Tamtron håller på med.

Tidigare Nobelpris med koppling till vikt och vägning (om är vagt):

  • 2017: ”för avgörande bidrag till LIGO-detektorn och observationen av gravitationsvågor”
  • 2013: ”för den teoretiska upptäckten av en mekanism som bidrar till förståelsen av massans ursprung hos subatomära partiklar”
  • 1993: Gravitationsvågor

Du kan läsa mer om Nobelpriset på Nobelprize.org.

Det är ju också Lucia den här veckan så Glad Lucia

Team Tamtron

Vägning – Kunskap – Kvalitet